400 slag.

(skrivet direkt innan publicering utan närmare för- eller eftertanke)

Rödgråten sträckte sig pojken mot glödlampan där den hängde i endast en sladd från det kala taket ovanför hans spjällsäng. Det starka ljuset tycktes fylla det som snart skulle bli ännu ett i raden av pojkrum som fyller detta thailandsromantiserande sommarälskande solsökande land. Det för tillfället sparsamt inredda rummet hade en tjock lukt av målarfärg över sig, troligtvis kopplat till burken med blå målarfärg som stod vid den än så länge klistermärksfria dörren. Den rödgråtna pojken visste nog inte vad som väntade honom. Skolgårdar diskon högstadiet finnar ångest alkohol konkurrens zebror krav kondomer vänskap köttbullar och mer som ofta kännetecknar uppväxten. Kärlek var ännu bara något varmt som mamma och pappa utsöndrade likt radioaktivtet eller metangas och inte blickar händer åtrå och allt annat kärlek klyshigt men sant nog kopplas till. Vänner var inte något större behov eller problem, för vad är vänskap vid ett och ett halvt år? Våldsmentaliteten och det manliga styret roterade ännu inte kring hans unga membran. Små barn beskrivs ofta av inte allt för lutheranska som tomma blad och det går nog inte att förneka. För glödlampan släcktes, persienner drogs upp och verkligheten skymtade där utanför och det är bara att börja fylla pappret.

RSS 2.0