med smattrande trummor, tjutande gitarrer, dova synthar och allt vibrerar.
Jag är den enda uppe nu. De andra är kanske vakna, men det är bara jag som är uppe. Klockan är halv elva - inte mycket alltså. När jag och Kristin vaknade för tretton timmar sedan i ettan på Södermalm var gatan därnere förändrad. Det var inte längre bara den vanliga kombinationen av asfalt, bilar och enstaka människor utan istället bord, kläder, bord, människor, prylar, människor, saker. Hela Bondegatan hade blivit förvandlad till en stor marknad. Vi flanerade längs gatan i gud vet hur lång tid, det var underbart.
Alla var där. Till och med Lykke Li hade ett bord där hon sålde egna klädesplagg, och hundratals människor gick längs den temporära gågatan. Det var härligt att gå omkring i den friska luften och skåda kläder, suga åt sig stämningen. Jag vill bo där i den lägenheten. Jag vill inte göra saker jag inte gillar längre. Ingen mer skola, starten var inte alls lika energifylld som tidigare år. Ge mig något annat.
7 am, dusty road. I'm gonna drive until it burns my bones.
Revolverande.
Visste ni att människan tydligen är det enda djuret som kan känna smaken av vatten? Jag undrar om det är det vi saknat.
NASA.
Valerie and Friends.
Electric Picnic. För att citera Alexander: skulle inte BANGA. Irland levererar ännu en gång.
Hej alla barn, nu är det skola imorgon! Ny termin, nya ettor. Hur ska man nu motta dessa? Med ett stort vrål i ansiktet på någon är ett förslag. Genom att prata med dem är ett annat. Vilket ni än väljer så blir det nog bra. Jag känner mig något sådär peppad inför det kommande skolåret. Det är en bitterljuv blandning så att säga.
Jag och den ovannämnda mannen har påbörjat vårat projekt och det ser lovande ut. Jag känner nästan hur det rycker i fingrarna. Nu på lördag blir det Coldplay och nästa helg blir'e nog åtminstone en dag av Popaganda. Min död kommer stavas T-I-N-I-T-U-S.
Before the Dawn Heals Us.
Det bästa jag hört på väldigtväldigt länge.
Jag är nu tillbaka i Uppsala efter att ha varit nere i Småland under några dagar. Det har varit roligt, allt har varit roligt. Arvika, Öland, Storholmen och nu slutligen Emmaboda. Alla dessa resor var väldigt bra på sitt sätt. Nu är det bara lite inspelningar, jobb samt vila kvar att uträtta. Jag kan varmt rekommendera videosarna däruppe, och om ni gillar dem så är det bara att söka på inläggstiteln på spotify eller valfritt.
Det är intressant hur man förändras, hur snabbt det går. Eller för mig åtminstone, då jag tänker tillbaka och inser att jag inte är den jag var. Vilket låter självklart men det är så tydligt. Jag ser nästan ner på mitt tidigare jag. Kanske även den jag är idag.
